Den otroliga tomtevandringen. Del 18

             2011-12-18 @ 21:35:13
De fyra vännerna vaknade till med ett ryck. -Vad var det? Frågade tomteflickan. -Ingen aning, sa tomten och kröp fram för att se vad det var som hände. Han fick då se att en stor lucka i slutet av rummet hade öppnats och han såg ett par män som var i full färd med att lasta ur allt. -Bäst vi hoppar ner i lådan igen, sa tomten.
Efter att de legat ett bra tag i lådan som hade åkt hit och dit och blivit kastade både upponer och fram och bak, så kände de hur lådan de låg i dunsade i marken och rullade runt. -Va hände? undrade de och Mulle stack upp huvudet för att se sig omkring. -Wow! Sa han och de andra stack upp sina huvuden de med. -Det kan man lungt säga Mulle! sa tomteflickan och tittade sig omkring med stora ögon. Det de såg var ett stort hav av sand så långt ögat kunde nå. -Vart är vi någonstans? sa Hasse och alla tittade nu på Tomten. -Nej titta inte på mig! Jag har ingen aning, sa tomten och såg lika förvirrad ut. Alla fyra hoppade ut ur lådan och först nu kände de hur otroligt varmt det var. -Vad ska vi nu göra? sa Hasse. -Vi går såklart! Sa Mulle och började gå. -Men åt vilket håll? Mulle stannade upp ett tag och funderade. -Hmm... Ditåt! sa han och pekade åt ena hållet. -Ja varför inte, sa de andra och så började de gå. De gick och gick, men hittade inget annat än sand, sand och ännu mera sand. Alla var trötta och törstiga. -Jag ger upp! Jag står inte ut! Fortsätt utan mig! Sa Mulle och la sig ner i sanden och flämtade. De andra la sig ner brevid honom. -Jaha, det var trevligt att lära känna er och jag är tacksam för den tid vi fick tillsammans, sa tomteflickan. Plötsligt hördes det ett surr en bit därifrån. De satte sig upp för att se vart ljudet  kom ifrån. -Där borta! Sa Hasse och pekade emot något stort som kom emot dem. -Det är en bil! Vi är räddade! Skrek tomteflickan överlyckligt. -Men hur ska vi få den att stanna? Frågade Mulle. -Hmm... Jag har en idé! sa tomten.
De fyra ställde sig berädda och precis när bilen, som visade sig vara en jeep, kom upp brevid dem så slungade tomten upp Hasse på bilen. Hasse landade rakt på föraren som blev så överaskad att han skrek och slängde sig av Jeepen. -Nu! sa Tomten och så kliade de upp på Jeepen och gömde sig under lite bråte som låg i bilen. Efter en stund hade föraren samlat sig igen och satt nu i förarsätet och körde iväg. -Men Hasse? Vart tog han vägen? sa tomteflickan. Hasse syntes inte till någonstans och de kom fram till att han inte hade lyckats ta sig upp på Jeepen igen i tid. -Stackars Hasse! sa Mulle och såg sorgsen ut. -Varför är det synd om mig? sa Hasse som precis hade dykt upp brevid Tomten.
Så fortsatte de sin resa, men vart skulle de nu hamna?
Fortsättning följer...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback