Den otroliga tomtevandringen. Del 15

             2011-12-15 @ 23:22:35
Mulle, Tomten, Tomteflickan och Hasse fortsatte resan mot tomtens hem.
De befanna sig nu inne i staden där det just nu pågick en stor julmarknad.
-Åh! Snälla, snälla, snälla Tomten! Vi kan väl gå och titta lite på marknaden? Jag har alltid drömt om att gå på en julmarknad, bad Mulle. -Nej sånt har vi inte tid med Mulle, det är snart jul och jag har ingen aning om vart min familj är någonstans! sa tomten och fortsatte gå, Mulle såg besviken ut men han följde efter Tomten. -Men hörru tomten, om du inte vet vart vi ska så kan det ju inte skada att gå en sväng på marknaden. Vi kanske rent av kan få nått tips om vart din familj håller hus, sa Tomteflickan och såg strängt på tomten. Tomten funderade en stund och sa: -Kört till då! Men bara en lite sväng! -Åh tack, tack, tack!!! Skrek Mulle och skuttade hela vägen till markaden.
De stod nu i ett hav av massa människor, tomtar och marknadsstånd. -Åh jag vet inte var jag ska börja! sa Mulle och tittade sig omkring. -Okej, vi ses vid fontänden där nere om exakt en timme! sa Tomten. -Japp, uppfattat, sa Mulle och sprang iväg mot närmaste godisstånd. Tomteflickan och Hasse kilade iväg de med och Tomten stod nu där helt själv. -Jaha då var man själv då, sa han och börjde gå genom marknaden. Han stannade till vid ett stånd där de såld julgransprydnader, han plockade upp en julgranskula som hade hamnat på marken, han såg sårgset på den och tänkte: -Just nu håller nog min familj på att fixa iordning allt inför julen, undra om de upptäckt att jag är bort. Plötsligt såg han en liten flicka som reflekterades i kulan. -Emma... sa han och vände sig fort om för att se vart den lilla flickan tog vägen. Han sprang åt det hållet han hade sett henne försvinna och då såg han henne. Emma var den lilla flickan i familjen han bodde hos. Tomten var helt utom sig av glädje och sprang emot henne det snabbaste han kunde. Men han häjdade sig när han såg hela sin familj stå där. -Åh! Lyckan ler emot mig! Sa han och fortsatte framåt. -Men vad nu? sa han och stannade. Han såg hur pappan i familjen visade upp en stor fin tomte för flickan. Flickan blev överlycklig över tomten och gav sin pappa en stor kram. Tomten stod där som förstenad och såg hur hans familj gick iväg med den nya tomten. -De har glömt mig, viskade han och gick med sorgsna steg därifrån...
Fortsättning följer...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback