Efter cirka två timmar kom en sköterska och ropade upp mig och jag följde med henne in i ett rum med en stor röntgenmaskin. Men den såg inte riktigt ut som jag hade trott, istället för en lång tunnel så såg den mer ut som en jättestor donut med en brits igenom och genast känndes det mycket bättre. Sköterskan visade mig in i ett litet rum där jag fick byta om på överkroppen, eftersom både bh:n och linnet hade metalldetaljer på sig (vilket man inte får ha när man genomför undersökningen). Jag bytte om och kom ut igen och fick lägga mig på britsen, sköterskan satte en infart i armen på mig (där hon skulle spruta in kontrast) och förklarade att jag var tvungen att ligga helt stilla under undersökningen och ha armarna över huvudet. Hon förklarade att maskinen skulle föra britsen fram och tillbaka genom röntgenmaskinen och att undersökningen skulle ta cirka 10-15 minuter. Hon berättade även att när hon sprutar in kontrastvätskan kan man känna sig väldigt varm och få en känsla av att man kissar på sig, "läskigt" tänkte jag. 

 

Sköterskan lämnade mig på britsen och gick in i ett rum och maskinen startade. När jag låg där såg jag att de hade satt bamseklistermärken i "taket" av maskinen, då hade jag något att fästa blicken på i alla fall. Efter någon minut kom hon ut igen och sa att hon skulle spruta in kontrast i armen på mig och att sa att jag skulle hålla armen, med infarten i, rakt upp i luften för att det lättare skulle gå ut i kroppen. När hon sprutade in kontrasten så kände jag hur den färdades genom armen och hur jag blev helt varm i kroppen, det var väldigt obehagligt och så fick jag känslan av att jag kissade på mig. Jag tänkte att det var en jäkla tur att hon förvarnade mig, annars hade jag nog fått panik och skämts ihjäl då jag skulle trott att jag kissade ner hela britsen. Jag åkte in och ut i maskinen några gånger och sen var det klart! Jag fick byta om och sköterskan sa att det skulle ta cirka 2 veckor innan bilderna var klara. Jag gick hem och tänkte "det där var ju inte så farligt"...